MEN VAD GÖR DU KVAR HÄR?!

Skrivet 2012-08-30 klockan 23:30:00
Jag ser att många eftersläntrare hänger kvar här. VARFÖR DET?! Du missar ALLT nytt som skrivs om du hänger här!
 
http://schniffen.blogg.se är det som gäller, PUNKT! FATTA! Är jag otydlig? SÄG DET DÅ, ELLER BEHÖVS ETT FEMTE INLÄGG OM DET?!
 
Nej, jag är inte arg. Faktiskt. Men om du vill läsa nytt från mig, får du banne mig byta bort L i Schniffel till N i Schniffen. Det är ungefär lika svårt som att stava till ö.

ADRESSÄNDRING PÅ HÖG NIVÅ!

Skrivet 2012-08-16 klockan 18:21:11
Du läste rätt! De sista kodningarna och allt är nu gjort, så nu är det dags för flytt här med. Schniffen von Wien lägger ner med det felaktiga schniffel.blogg.se och flyttar nu till den korrekta: http://schniffen.blogg.se Visst är det väl underligt att adressen till ens offentliga skriveriplats inte ens heter som man själv gör?
 
Som sagt: klicka dig in dit istället. Via länken eller den här bilden. Och vänj dig vid nytt format. Samma dåre, samma supernörd, samma havererade hjärnceller. Bara nytt omslag.
 
 
Med andra ord kommer det inte att uppdateras här hädanefter. Nu är det alltså SCHNIFFEN.BLOGG.SE som gäller, om du missade det. Håll till godo och följ mer än gärna med till det nya träsket!

Två och en halv vecka kvar innan... JÄÄÄHOOO!

Skrivet 2012-08-15 klockan 23:11:03
Nej, jag är inte produktiv i mitt skrivande. Det har gått på lågvarv trots ledighet och ökad inspiration till det kreativa skrivandet. Jag hänvisar till förra inlägget: FLYYYTT!
 
Men nu kan jag meddela att det mesta är klart. Det som behöver göras nu är att köra ner en till släpvagn med mitt skrivbord och annat möblemang, samt att koppla upp sig på internetet. Detta lär ske på lördag. Trevligt, trevligt. Nu när det ser ut som att folk bor där, kanske det snart är dags att ta bilder på stället. Jäj. Känns också bra att jag har lagt ut 1000 riksdaler på studielitteratur. Det skulle ha kostat drygt 1500-1600 om de inte var begagnade. Och då har jag inte skaffat litteraturen till tyskan än.
 
Imorrn börjar också den riktiga flytten till ny adress på nätet. Det har blivit uppskjutet för länge, MEN JAG KAN TALA OM att jag har rätt utrustning för att teckna en ny header hemma. Och bakgrund, om jag känner för det. Idiot är man och tar med alla tecknargrejer, men lämnar kvar Copicpennorna hemma i gamla bostaden. DUKTIG MÄNNISKA?!
 
Har även skaffat Herbiques henna i färgen rödbrun. Måste skaffa plasthandskar också. Det lär inte bli lika orange som förra gången, men det ska bli kul att se vad som händer.
 
BIIILD I REPRIS!
 
 
Jag har akut U2-abstinens och tog därför hem deras biografi efter senaste vändan till nya bostaden. Måste läsa! Måste, måste, MÅSTE! Frågan som följer är varför jag har U2-abstinens när jag såg From the Sky Down i söndags. Skumt. Å andra sidan är nog inte nervtrådarna i hjärnan kopplade på ett direkt normalt sett heller. De blev nog bara påminda om hur mycket U2-delen i hjärnan saknade bandets andliga närvaro och har nu satt igång dessa underliga symtom. Andra fanatiker har rätt i att bandet liknar en drog. Och då har jag ännu inte sett dem i liveaktion.
 
Morgondagen alltså: Teckna header, springa, ta död på bålmusklerna igen, besöka bärskogen och plocka blåbär i plural, kolla om det finns kvar åkerbär där det fanns förut. Skriva. Laga mat. Förbereda mig mentalt inför hösten genom att bläddra lite i den älskade gamla Heurekaboken med fysik. Den här gången kanske det går bättre. Och snart kan jag inte skylla lågproduktiviteten med att jag håller på att flytta. Å andra sidan höll jag mig halvaktiv här tidigare i år med en stressnivå som skulle ta all kraft ur vem som helst. Hur i?!

Alldeles för bra för att vara sant

Skrivet 2012-08-13 klockan 21:53:41
Gårdagskvällen/natten. Alldeles för lång tid vaken, men tala om att det var värt allting. Fruktansvärt obeskrivligt otroligt superöverdådigt mäktig avslutning av 2012 års olympiska spel. Skådespelet! Ljusshowen!! MUSIKEN!!! Jag tror jag flippar ur på allvar.
 
Nej, jag är allt annat än störtförtjust i Taio Cruz och Jessie J, än mindre One Direction, men Jessie är åtminstone bra på det hon gör, har humor och kan sjunga på riktigt.
 
Skrattet som infann sig när Eric Idle från Monty Python trillade ur den gigantiska cirkuskanonen och körde Always Look on the Bright Side of Life från Life of Brian. (Äckligt sönderspelad låt, men Eric Idle är det inget fel på.) Beady Eye, även kända som resterna av Oasis utan Noel Gallagher, med Wonderwall. Inte heller en av mina favoritkombinationer, men det går inte att komma från att Wonderwall är en fantastisk låt och att Oasis faktiskt var... Otroliga. (De är mitt tredje favoritband, för alla bövlar!) Det går inte heller att komma ifrån att jag saknar Noel Gallagher på förstagitarr.
 
Och där någonstans kläcker jag ur mig att det ultimata vore att ta upp en massa storbildsskärmar och köra någon av Freddie Mercurys röstimprovisationer där han får med hela publiken. Gissa vad som hände tjugo-trettio minuter senare? De visade en av Freddies röstimprovisationer från Wembley -86.
 
 
 
Detta följt av gitarrsolo med Brian May. Nuförtiden ser han verkligen ut som den galne professor han innerst inne är. Och Brians gitarrsolo följt av.... WE WILL ROCK YOU! Med Jessie J på sång. Nästan förutsägbart, men fortfarande något av det i särklass mäktigaste jag har sett. Hur man märkte att SVT: s ärade kommentatorer tappade andan efter framträdandet. För, helt ärligt, känner du någon som inte kan sjunga med i refrängen till We Will Rock You? Det måste vara ett av de största bevisen på Queens storhet. The Who gjorde riktigt bra ifrån sig också, men resultatet upprepade sig från Live Aid 1985 - Queen stal showen. Trots att hälften av bandet (Mercury och John Deacon) var frånvarande av olika anledningar. (Avliden samt hoppat av underhållningsbranchen.)
 
Så varför inte avsluta en hejdundrande avslutning med From the Sky Down? Lite U2-film efter all underbar brittisk musik. Min hjärna var mer än halvdöd vid tretiden igårnatt, men som sagt var det värt varenda sekund. Finns inte en chans att Rio kommer att toppa Londons shower om fyra år. Inte ens om de mot all förmodan lyckas väcka liv i Ayrton Senna.
 
Jag håller fortfarande på att flytta. Det kommer att bli lite mer liv i flyttningen nu när OS är slut och inte tar 73, 6 procent av min hjärnas uppmärksamhet.

Ich bin extremlisch gelaten

Skrivet 2012-08-10 klockan 12:29:01
Skämttyska i allra högsta grad, på allra lägsta nivå.
 
Nej, jag har faktiskt inte gått och blivit överkörd av Sebastien Loeb på finska rallyt. Jag är faktiskt vid liv och utomordentligt välartad. Ungefär som alltid med andra ord.
 
De senaste dagarna har ägnats åt FLYTT, se på OS, ladda upp inför årets racingupplevelse (Belgiens GP. Spa Francorchamps. Troligen Kimis första seger sedan han återvände till Formel 1.), vara ute och springa (cirka 27 minuter tar det nu, TJOHOOO!), bli skrämd 70 % från vettet av gigantiska trollsländor, skrivande, skapande och helt enkelt STRUNTA HELT I INTÄRNÄTTET OCH GÖRA DET JAG VILL GÖRA!!!
 
Något av det bästa med lägenheten än så länge är att jag fortfarande inte har kopplat upp mig där, för jag letar fortfarande efter något som är till ett skäligt pris och ger åtminstone en megabit per sekund. Här i hembyn har vi som bäst 4 megabit per sekund, och då klarar vi utan problem att ha igång fyra datorer uppkopplade, och man kan lätt kolla gulliga katter på joootooob och betala räkningarna här hemma utan att det hakar upp sig. Jag kan tänka mig att betala omkring 200 för internetuppkoppling, men det handlar verkligen om att strypa utgifterna det här kommande året, eftersom jag bara har tillgång till 75 % studielån. Visserligen är det bra ur betalningssynpunkt, då det inte blir fullt lika mycket att betala tillbaka, men tala om att det kommer att löna sig att inte äta kött. Ett kilo röda linser kostar 30 kronor, och de kan man äta med rent samvete. Dessutom räcker de i 783 dagar. Ungefär.
 
Så vad kommer att hända framöver? Om fyra veckor börjar schema och skola igen. Repetera Fysik och Kemi A, läsa upp Biologi B och ha tyska två eftermiddagar i veckan. Känns bra, riktigt bra faktiskt. Träna när ork och lust finns, simma Dual Meet för Skelleftesim (dessvärre finns det ingen yngre fjärilsimmare som kan ta över uppgiften att simma 100 och 200 fjäril, samt 400 eller 800 frisim), men inte minst bo in mig på en av mina favoritplatser på den här planeten. (Kanske skulle jag trivas ännu bättre i utkanterna av Helsingfors.) Med andra ord så som jag vill att det ska vara. Valet var väldigt lätt när det stod mellan att jobba med försäljning/privatvård/steka kolik på diverse snabbmatskedjor med allt annat än goda arbetsvillkor och att börja läsa vidare för att sedan kunna jobba med det jag kan tänka mig att göra i 30-40 år sedan.
 
Fyra år till bland böcker, med tentor och att lära mig nya saker gör mig faktiskt ingenting. Jag ser fram emot att ha studier som heltidsjobb, särskilt när det handlar om mikroorganismer, hur människokroppen fungerar, och faktumet att det är som att läsa till läkare, men utan allt om sjukvård. Jag är övertygad om att jag har hittat rätt, samt att jag känner mig mycket mer tillfreds med att ägna mitt liv åt att titta på bakterier i mikroskop än att sitta som bolagsjurist hos något enormt blodigelföretag. Jag bryr mig inte om att jag egentligen är bättre på samhällsorienterande ämnen, jag vill göra det jag tycker är kul - vilket är naturvetenskap. (Nej, jag är egentligen inte dålig på naturvetenskap, men i de ämnena har jag fått anstränga mig enormt för betygen (och i vissa fall har det inte räckt hela vägen), till skillnad från samhällsämnen där jag kan ögna igenom en text, skriva ett prov eller en uppsats i sömnen och få tillbaka den utan röda markeringar.)
 
I dag väntar gräsklippning. Den sista eller näst sista för säsongen. Jag ska vänta så länge som möjligt på det, för sist jag klippte var jag tvungen att dela upp det i intervaller för att jag blev attackerad av trollsländor. De är stora, äckliga, riktigt läskiga och fullständigt vedervärdiga. Vill någon genmanipulera dem så att de tappar sina vingar så fort de har gått från puppa till trollslända? HUAAAÄÄÄÄÄÄRGH!

Före och efter balsammetoden

Skrivet 2012-07-30 klockan 12:00:23
 
Nej, jag saknar inte livet med schampo. Alls. Efter-bilderna är tagna för en halvtimme sedan. Balsamtvätt i lördags, vattentvätt igår. Tror att jag håller på att få beläggningar fläckvis på grund av kortisonsalvorna som hamnar på händerna, och sedan fastnar i håret när man kliar sig. Argh! Jag får stå ut med det och köra en schampotvätt när gråbosäsongen är över. För nu är jag inte ens i sådant skick att jag kan använda parfymerade saker, än mindre något så slitande som schampo.
 
Första bilden är från november 2010. Efter en genomklippning för att jag ville fräscha upp mitt sönderfärgade hår, som under ett år fick stå ut med svart färgning, blekning från svart till vitt, från vitt till blått till vitt igen, till turkos lugg, turkosa toppar (eller dip dye, för er svengelskar) och så till något så när min naturliga färg. Det var min sista permanenta färgning.
 
Andra bilden är från mars 2011, med allt slitet som föll offer för saxen. Tyckte att det kändes friskt och såg bra ut, men nu tycker jag bara att det ser torrt och trist ut.
 
Sedan juli 2011 har jag tvättat med balsam och gått till en frisör som klipper mig efter min stil istället för hårmodet. De enda färgningar jag har gjort är toningar och nu senast en hennafärgning. Om än det mesta av hennan är urtvättad, syns en centimeterlång askfärgad utväxt. Joho! Det växer, är starkt som Therese Johaug uppför backen i Val di Fiemme och jag trivs med klippningen.
 
Det finns bara vinster med att sluta med schampo. Både för den egna sakens skull och för jordens hållbarhet. Registrera dig på http://lockig.se, läs på och lär dig hur du tar hand om ditt hår på riktigt istället för att förstöra det varje dag med schampo, plattång, silikondroppar och allmän skit.

Tack för alla timmar

Skrivet 2012-07-26 klockan 21:29:37
Jag insåg just att alla timmar i bassäng och gym kommer att vara till nytta under den kommande veckan. Första boklådan vägde uppskattningsvis minst tjugo kilo. Låter inte som så mycket, men en dryg tredjedel av ens egen kroppsvikt är en hel del. I synnerhet när handtagen inte är sköna heller. Jag är inte överdrivet orolig över att jag inte ska orka bära något. Desto mer orolig är jag över att lådorna inte ska hålla för alla böcker. Bara man lyfter ergonomiskt så är det ingen fara att lyfta en tredjedel av sin kroppsvikt.
 
Det troliga resultatet är att jag får ta med en tältsäng och dona på i två-tre dagar och sedan åka hem. Jag trivs som eremit och är van vid att vara eremit, vilket innebär att det inte heller är något direkt hinder. Tvärtom känns det rätt trevligt att bekanta sig med området och hitta bra löpstigar i skogen. Om det nu finns någon skog. Skogen är ju på spottavstånd från huset här.
 
Vi får se hur rolig uppdateringen här blir. Förhoppningsvis kommer jag tillbaka helt och hållet med nya Schniffen.blogg.se i all oreda som råder här. HÅLL TILL GODO!
 
(PS: Ni missar väl inte morgondagens OS-invigning? Jag har hört rykten om att forne Oasissångaren Liam Gallagher skall uppträda. Jag funderade på om Jenson Button möjligen skulle tända elden, men sedan slog tanken mig att de kör Formel 1 i Ungern fredag-söndag. Idiotjag.)

Dagens funderationer

Skrivet 2012-07-26 klockan 17:51:37
Gissa hur långt EN banankartong räckte när jag började packa ihop innehållet i en av bokhyllorna.
 
Ett och ett halvt hyllplan. Med allt utrymme i kartongen optimalt disponerat. Argh. Jag lär behöva åtminstone två till för resten av bokhyllegrejerna jag ska ha med. Woaaah! Sedan skall hyllorna fyllas med kurslitteratur och annat viktigt också. ALLT från hyllorna tar jag inte med. Bara det jag vill ha med. Det vill säga: Inte bokklubbsungdomsböcker med samma dramaturgi i alla böcker, men hela Potter-samlingen, Death Note, musikböcker, uppslagsverk och så alla icke-bokklubbsböcker.
 
Hatar, hatar, HATAR TROLLSLÄNDOR! De attackerar en alltid och är så djävulusiskt oberäkneliga, stora och överdrivet läskiga. Getingar och bräms kan jag hantera, för de kan man vifta bort eller i värsta fall slå till med något, men trollslända... Hade en två-tre decimeter från ansiktet. Jag tänker inte beskriva vad som for genom hufvudet på mig då.
 
Alshammar skadad. Man önskar inte det någon, men hade det inte kunnat drabba NÅGON annan än henne? Hon är den som minst av alla förtjänar att det här Olympiska spelet går åt skogen, och samtidigt den som mest förtjänar en seger. Om ett par dagar visar det sig. Hoppashoppashoppas!
 
I helgen körs Ungerns GP. Det brukar vara varmt och torrt där, vilket passar Lotus som hjälmen på skallen. Blir det deras första seger, eller kommer den på Kimis favoritbana Spa Francorchamps ett par veckor senare?
 
Mitt rum ser för tillfället ut som att vara hämtat från en skyttegrav från 1915 eller något liknande. Stökigt värre, men om en vecka är det förhoppningsvis halvtomt.

Att vara eller inte vara på plats

Skrivet 2012-07-25 klockan 13:12:48
Fyra år sedan sist. Då ett beslut fattades. Fast bestämd att vid nästa tillfälle skulle allt bevittnas på plats. I den stad jag har velat besöka sedan flera år tillbaka, få detaljstudera de bästa idrottsutövarna i världen.
 
Det gick inte åt det hållet. Tror att mycket har berott på lika delar orklöshet, utbrändhet och brist på motivation. Och brist på sällskap. För helt ärligt talat, ska man åka och bevittna det största av det största, då vill man ha med ett sällskap som är av samma intressenivå som en själv.
 
Istället får jag bevittna giganterna här hemma, återigen. Jag har laddat upp genom att se sammandrag av tidigare år, läst årets specialtidning från pärm till pärm, färskat upp minnet med klassiska klipp från mina favoritögonblick,
 
För dig som inte har listat ut det: Jag talar om OS. Givetvis. Förra året ställde jag väckarklockan på kvart i fyra varje morgon för att följa Phelps guldjakt, se Laszlo Cseh simma 200 fjäril med sin minst sagt annorlunda teknik, bli förtvivlad tillsammans med Alshammar över hajdräktsfadäsen. Så många minnen, så många vinster och förluster. I år ska jag följa det igen, men förhoppningsvis kommer både Alshammar och Sjöström att stå högst upp på prispallen. Att se vem som blir simkungen av Phelps och Lochte ska också bli tämligen intressant. Båda är magnifika.
 
Jajajajaja, Usain Bolt i all ära. Han är fantastisk, men han springer bara i knappt tio sekunder. Mer imponerande är det när Kenenisa Bekele och Tirunesh Dibaba springer 5000 meter på 12 respektive 14 minuter. Jag skulle ge min ena lunga för att ha deras kondition.
 
Detta inlägg avslutas med ett av mina favoritögonblick någonsin i idrottshistorien. Från Aten 2004. Minns när jag satt och såg det. Elva år gammal. Spänning på högsta nivå. Här från SVT: s OS-krönika.
 
 
 
Carolina Klüft överlägsen. Likaså Christian Olsson. Frågan är om inte Stefan Holm ändå gjorde den största av de största insatserna för Sverige. Det sitter fast på näthinnan och kommer alltid att göra det. Precis som lagkappfinalen på 4x100 meter frisim när Alain Bernard, världens bäste på 100 meter frisim avslutade för Frankrike och hade någon meter ner till Jason Lezak från USA. Jag förstår fortfarande inte hur Bernard kunde torska bort en så klar seger. Men det är beviset på att vad som helst kan hända.
 
Och jag är nog lika glad att jag kan följa spektaklet här hemma, istället för att lägga ut omkring 30 000 på en veckas OS-resa för att se simmarna. Det kommer nog att vara alldeles tillräckligt mäktigt i alla fall. Invigning på fredag. Kommer nog att bli spektakulärt. (Fast inget slår backhopparen från Turin 2006. Inget.)
 
Hur kreativ och vetenskapligt lagd jag än är, kommer idrotten alltid att ha sin plats hos mig. En gång idrottssjäl, alltid idrotssjäl.

Fotografera, skanna eller strunta i vilket?

Skrivet 2012-07-23 klockan 19:01:24
Teknikens glada under. Jag blir varken mer eller mindre klok på skannerfunktionen på skrivaren. Senaste gången jag skannade en bild blev skuggåtergivningen lagom äckligt bra. Med andra ord var jag nöjd och ändrade inte inställningarna. Något som inte funkade alls på den här bilden, då så gott som alla skuggor försvann.
 
Provade att ändra inställningar. Svärtan gick att få till exakt som det är i verkligheten, men skuggåtergivningen är minst sagt undermålig. Så här ser det ut med tre olika tekniker.
 
 
Och så här är läget: Kameran ger överlägset bäst skuggor och gör att det ser mest levande ut. Bäst ljus blir det i skannern, då det hamnar jämnt över hela bilden, och med ändrade inställningar är svärtan i skannern oslagbar. Oavsett hur svart det svarta i bilden än blir, tjänar det inget till när skuggorna går förlorade. När det gäller färgbilder är skannern överlägsen allt annat jag har provat. Varenda liten skiftning kommer med.
 
Minns också: Det är samma bild. Inget är gjort med bilden mellan dessa tre tillfällen, inget redigeringsprogram har spökat med bilderna. Bara kamera, skanner och skanner med ändrade inställningar.
 
Frågan jag ställer mig är då: VARFÖR blev den här blyertsbilden på The Edge exakt likadan på papper och i dator, men inte den på Robert Sheehan? AAARGH!
 
 
Nu skall jag släppa teknikstrulet och kolla Masterchef Australien. Ignorera min signatur på bilderna också, jag jobbar fortfarande med den.

Norrlänning på riktigt?

Skrivet 2012-07-22 klockan 20:55:44
Tio tecken på att du är för norrländsk för ditt eget bästa
 
¤ Du och dina vänner diskuterar årets myggstam och konstaterar allt som oftast att mygg bör utrotas.
 
¤ Det enda du låser är ytterdörren. Bilen står olåst och fönsterna saknar lås helt och hållet.
 
¤ Missar du bussen och en till går åt samma håll en halvtimme senare, blir du jublande glad, för du måste annars anpassa ditt liv efter bussar som går varannan eller var tredje timme.
 
¤ Du känner alldeles för många personer med efternamn som börjar på L - Lundmark, Lundström, Lindberg, Lundberg...
 
¤ Under vintern är din främsta sysselsättning att skotta snö, klaga på att det är mörkt när du åker till skola/arbete och lika mörkt när du kommer hem igen, samt att klaga på att samerna inte har koll på sina renar som dräller överallt och inte flyttar sig när man håller på att köra över dem.
 
¤ När din ytterdörr har stått öppen av misstag hela dagen utan din vetskap, är inte den första tanken HJÄLP! Tänk om det har varit inbrott! , utan HJÄLP! Undrar hur mycket mygg det har kommit in?!
 
¤ I din värld är allt som ligger inom en radie av femtio mil "inte särskilt långt borta." Lagom avstånd att pendla dagligen är tio mil med buss eller två timmars färd. I enkel väg.
 
¤ När termometern visar - 15 grader i mitten av januari utbrister du JÄÄÄÄH, DET ÄR VARMT UTE IDAG!
 
¤ Det är troligare att bucklan på din bil är orsakad av en krock med ren eller älg än med en annan bil.
 
¤ Snökaoset i södra Sverige är normaltillstånd där du bor, och du skrattar varje år åt stockholmare som inte kan pulsa sig igenom ett tre centimeter tjockt snötäcke. Snön ligger nämligen permanent från mitten av oktober till någon gång i maj hos dig.
 
 
Julafton 2010. Med gammelkameran. Solen står som högst på himlen. Det vill säga: Den når knappt över trädtopparna. Tror mig minnas att det var 20-25 grader kallt den dagen. Om alla tio punkter stämmer in på mig?
 
... Ja...!
 
Punkterna på listan är påhittade av mig själv av egen erfarenhet. Vill du sno listan, skall du länka till det här inlägget och meddela att du har snott den. Punkt.

Jag är tillbaka, och det med besked!

Skrivet 2012-07-22 klockan 10:37:46
... Eller åtminstone med en ny bild. Den här gången var den förträfflige och irländske (!) Robert Sheehan som råkade ut för papper och penna. Jag ska allt ta mig tid att spana in fler filmer där han medverkar. Enda filmen jag hittills har sett honom i är givetvis Killing Bono. Skamligt nog har jag inte läst boken... Men det ska det bli ändring på också! Jag skulle gärna se hela historien från Neil McCormicks synvinkel. Filmen behandlar det mer objektivt.
 
(Min webbläsare kan öppna ALLA hemsidor just nu, utom u2.se, VADI?!?!?)
 
Cirka 90 % färdig bild. Den är nu i stadiet att jag ska kolla på den en-två dagar efter att jag har känt att den är någorlunda klar och sedan justera några skuggor. Och håret. Det här är första gången jag verkligen försöker teckna en lockig person, och man kan inte påstå att Sheehans hår är några mjuka vågor. I alla år har jag avstått att teckna människor med lockigt hår för att det tar sådan tid att få det att se dugligt ut. Huäääh!
 
 
Och ja, jag ska skanna bilden när den är klar så att färgåtergivningen blir hundraprocentig. (Närmre 67% likt verkligheten på bilden.) Ser redan nu några skuggor som ska ändras. Mjärp. Det kommer att lösa sig.
 
Varför jag ska spana fler filmer med Robert Sheehan i rollistan?
 
Som man säger i Skellefteåtrakterna: 'N ger naalta elgest!" Det vill säga han är lite säregen/speciell/gedigen/utstickande. Därför. För att det inte är några "normala" roller han gör, och verkar över huvud taget inte vara... Genomsnittlig. Snarare gedigen. Just därför HOPPAS jag rent av att han inte ska få något genomslag i stil med andra unga skådespelare som sedan blir äckelmainstream och syns överallt i alla tjejtidningar. ARGH!
 
I vilket fall är jag tillbaka. Om en vecka och tre dagar skall jag hämta lägenhetsnyckeln och på allvar påbörja flytten femton mil söderut. Med andra ord är den kommande veckan fylld av flyttpackning, ifyllning av bidragspapper (älska att leva som parasit!) och givetvis tecknande. Jag har fem veckor på mig att flytta och bo in mig i lägenheten, så det kommer definitivt finnas tid för att teckna!

Jäääh, sommarlooov!

Skrivet 2012-07-15 klockan 20:41:15
Från och med idag blir jag frånvarande i ungefär en vecka, plusminus någon dag. Kanhända att det dyker upp något halvskojsigt här eller inte, men jag har i vilket fall annat att pyssla med... Som ska få huvudet att bli återställt till sitt ordinarie skick. Är så skönt att känna att hjärncellsnivån börjar höjas och att intelligenskvoten är närmre 130-140 igen istället för omkring typ... 15.

Ord är överflödiga

Skrivet 2012-07-12 klockan 14:59:28
 
Jag oroade mig egentligen inte, men... JÄÄÄHOOO, kul att läsa BÅDE naturvetenskap OCH tyska i höst! Hoppas bara att det inte blir någon schemakrock.
 
Pol-kand var mest för att det är kul och ett intresse, jurist bara för att se vad som händer. Jäj, då blir det biomedicin nästa år. Jag ser fram emot hösten och de kommande åren. Äntligen att få läsa något som är RIKTIGT intressant tillsammans med andra som har valt samma sak.

Nu SKA förändringen skeee...

Skrivet 2012-07-11 klockan 21:58:00
Det enda som är kvar nu är att teckna en ny header. Jöss. Allt annat är redan fixat. Det går dock inte som planerat med den som är på datorn, så planen nu är att teckna för hand, skanna och klippa till den i valfritt bildredigeringsprogram. Pjuh! Ny bakgrund är fixad också.

En detalj kan jag nämna: DET BLIR BLOGGFLYTT! Varför? Tja... Bloggnamnet här är Schniffel. Mitt internetnamn och det jag kallar mig här är Schniffen. Som jag har haft sedan mina första steg på de virtuella markerna. Nytt ställe, nytt utseende, ny organisering, SAMMA DÅRAKTIGA SKAPARNÖÖÖRD!

Planen är att allt ska vara klart innan augusti. Jäj. Än är inte det nya området öppet för allmänheten, men du kan börja vänja dig vid http://schniffen.blogg.se redan nu.

Det skall funderas på header, men just nu är min bästis skrivprogrammet på datorn. Idéer som skall rinna ut och bli till ord och meningar. Håll till godo!



God kväll!

Du har just klivit in genom dörren till något helt annat än en vanlig vardags-, foto- eller modeblogg. Här lurar Schniffen von Wien, en neurotisk, faceboohatande, tecknande, språkälskande, U2-fanatisk, pessimistisk supernörd från de Västerbottniska skogarna. Det som skrivs här är ett axplock från den oändligt stora hårddisken Hjärnan, allt från vardagshändelser till rent supernörderi. Jag är vegetarian, hen-förespråkare, älskar idrott och ska läsa medicin på universitetet. Ha det så trevligt och gå gärna vilse i min organiserade röra!

/Schniffen von Wien
RSS 2.0